HästkunskapHästologi
Så ser du om din häst fryser: en guide till vintertäcken

En häst som fryser huttrar, kniper svansen hårt mot kroppen, står med krökt rygg och går under några veckor ner i vikt. En frisk häst med torr vinterpäls, vindskydd och gott om hö har oftast det betydligt skönare än människan i tre tröjor som står och tittar på den. De flesta misstag med täcken beror på att man bedömer hästen utifrån hur man själv mår.
Verkliga tecken på att hästen fryser
Det finns inget enskilt test, så titta på hela djuret.
- Huttrande. Det tydligaste tecknet. Att en blöt häst huttrar en kort stund när den kommer in är bara kroppen som gör sitt jobb; fortsätter huttrandet behöver hästen torkas, få skydd, foder eller ett täcke.
- Hållning. Svansen hårt nedtryckt, ryggen krökt, huvudet lågt, bakdelen mot vinden och ovillig att röra sig. En flock som trycker ihop sig tätt bakom den enda häcken säger en del om vindskyddet.
- Blöt päls. En vinterpäls isolerar genom att hålla kvar luft. Är den genomblöt eller full av lera ligger den platt och slutar fungera. Om snön ligger kvar på hästens rygg utan att smälta isolerar pälsen bra; är hästen blöt ända in på huden förlorar den värme.
- Kall under handen. Stick in handen under täcket bakom manken, eller lägg den på bringan och flanken på en häst utan täcke. Det ska kännas torrt och varmt. Svalt betyder för lite skydd; fuktigt och varmt betyder för mycket. Öronspetsar och underben säger inte mycket på egen hand.
- Viktnedgång. Det långsamma tecknet, och det som en tjock päls eller ett täcke döljer. Känn på revbenen varje vecka under vintern i stället för att lita på ögonen; vår guide till hullbedömning visar hur.
Frost på morrhåren och isklumpar i hovskägget är inga tecken på att hästen fryser, så länge pälsen under är torr och ingen huttrar.
Huttrande, krökt hållning och blöt päls är värda att göra något åt. En häst som du bara tycker synd om är det inte, ännu.
Den termoneutrala zonen, enkelt förklarat
Varje häst har ett temperaturintervall där den håller värmen utan att göra av med extra energi. Den nedre gränsen för intervallet kallas den nedre kritiska temperaturen. Rådgivningstjänster vid universitet i norra USA anger den till ungefär 18°F (−8°C) för en häst i gott hull med full, torr vinterpäls, och omkring 40°F (5°C) för en häst i sommarpäls. En blöt eller klippt häst ligger nära den högre siffran eller över den.
Under gränsen är hästen inte i fara; den förbränner helt enkelt mer bränsle. En vanlig tumregel är ungefär 1 % mer energi för varje grad Fahrenheit under den kritiska temperaturen. Hästar vänjer sig också vid kylan, en process som tar ungefär tre veckor, och därför är en plötslig köldknäpp i oktober tuffare för dem än jämn kyla i januari.

Höet är elementet
Fibrer jäses i grovtarmen, och jäsningen avger värme. Det första svaret på kallt väder är alltså mer grovfoder, inte mer kraftfoder. I ett räkneexempel från Utah State University går en häst på 1 100 lb (500 kg) från ungefär 19 lb hö om dagen vid 20°F till ungefär 24 lb vid 0°F. Vår foderkalkylator ger dig en utgångspunkt att arbeta vidare från, och viktkalkylatorn talar om hur mycket hästen du utfodrar faktiskt väger.
Höet behöver vatten till sig. Hästar dricker mindre när vattnet är iskallt, och torrt grovfoder med för lite vatten är ett säkert recept på förstoppningskolik. Vatten som håller ungefär 45–60°F (7–16°C) blir drucket; en hink med en isskorpa blir det oftast inte. Hacka upp isen minst två gånger om dagen om du inte har någon vattenvärmare.
Skydd, päls och klippning
En häst klarar mycket kyla om den är torr och står i lä. Regn, snöblandat regn och vind tar värme mycket snabbare än stilla, torr kyla eller snö. Ett vindskydd eller en tät häck är värt mer än ett täcke för de flesta hästar, och enligt Rutgers sparar det upp till 20 % av kroppsvärmen jämfört med att stå helt oskyddad.
Vinterpälsen växer som svar på kortare dagar, inte på temperaturen, så den börjar komma i slutet av sommaren oavsett väder. Rasen spelar stor roll. En shetlandsponny, en islandshäst eller en jakuthäst, som lever längre norrut än någon annan ras, får en päls som ett engelskt fullblod eller en araber bara kan drömma om.

Klippning förändrar allt. En klippt häst har fått sin isolering borttagen för att kunna arbeta utan att svettas, och den behöver få isoleringen ersatt med ett täcke så fort den inte arbetar. Klipp bara så mycket som arbetsmängden kräver.
Ålder och hull
Kroppsfett isolerar, så en mager häst känner av kylan tidigare än en rund. Gamla hästar har ofta mindre fett och muskler, kan ha svårt att tugga tillräckligt med hö och kan bli bortkörda från vindskyddet och fodret av yngre kamrater. Föl och unghästar har en högre kritisk temperatur än vuxna hästar. Sjuka hästar, och hästar som nyss kommit från ett varmare klimat med fel päls för årstiden, behöver också hjälp. Om en äldre häst tappar i vikt på vintern trots bra foder är det en fråga för veterinären, inte bara för täckesstället.
En rimlig temperaturguide
Det här är riktlinjer, inte regler. De utgår från en torr dag med lite vind; regn och vind flyttar varje häst ner en rad eller två.
| Temperatur | Full vinterpäls, bra hull, har skydd | Klippt, mager, gammal eller inte acklimatiserad |
|---|---|---|
| Över 50°F (10°C) | Inget | Oftast inget; ett tunt ofodrat täcke till en helklippt häst |
| 40–50°F (5–10°C) | Inget | Ofodrat täcke eller lätt vintertäcke |
| 30–40°F (−1 till 5°C) | Inget om det är torrt; ett vattentätt regntäcke vid kallt regn utan skydd | Lätt till medeltjockt vintertäcke |
| 18–30°F (−8 till −1°C) | Oftast inget; extra hö | Medeltjockt vintertäcke |
| Under 18°F (−8°C) | Extra hö; täcke om det saknas skydd eller hästen är blöt | Tjockt vintertäcke, halsdel om hästen är klippt |
| Under 0°F (−18°C) | Täcke om det saknas skydd; gott om hö i vilket fall | Tjockt vintertäcke, skydd och noggrann tillsyn |
Kontrollera sedan hästen, inte tabellen. Huttrar den behöver den mer värme. Svettas den under täcket behöver den mindre.
När du inte ska sätta på täcke
- På en blöt häst. Torka den först, med ett svettäcke i ull eller fleece om det behövs. Ett täcke över en blöt päls stänger inne fukten mot huden.
- En varm eftermiddag. En häst som svettas under ett tjockt täcke mitt på dagen är fuktig och nedkyld vid midnatt. För mycket täcke är ett vanligare fel än för lite.
- Med ett täcke som läcker eller inte passar. Ett genomblött täcke plattar till pälsen och gör saken värre än inget täcke alls. Ett täcke som sitter dåligt skaver upp bogar och manke.
- För att du själv fryser. En hästs komfortzon ligger långt under vår.
- På en fet, lurvig, frisk ponny med tillgång till skydd. Att förbränna lite extra bränsle på vintern skadar inte ett djur som redan har mer än nog med hull.
När du väl har börjat med täcke har du i stort sett bundit dig för hela säsongen, eftersom täcket plattar till pälsen och minskar den isolering som hästen själv har skaffat sig. Ta av det regelbundet, helst varje dag och minst en gång i veckan, för att rykta och leta efter skavsår, hudproblem och den viktförändring du annars skulle missa.
I en studie som publicerades 2016 lärde norska forskare 23 hästar att röra vid symboler som betydde ”täcke på”, ”täcke av” eller ”ingen förändring”. Hästarna bad om att få gå utan täcke i fint väder och bad om täcke när det var blött, blåsigt och kallt. De har alltså åsikter i frågan, och de åsikterna följer vädret snarare än almanackan.
Mer vinterläsning
Vår guide till skötseln året runt tar upp resten av året, skötselråd och stallet går igenom grunderna, och om du hellre bara vill titta på hästar som njuter av vädret finns här några clydesdalehästar som har snöbollskrig.
Källor: faktablad om vinterskötsel och täcken från Utah State University Extension och Rutgers Cooperative Extension; Mejdell m.fl., ”Horses can learn to use symbols to communicate their preferences”, Applied Animal Behaviour Science, 2016. Vi är inte veterinärer: om din häst huttrar och inte blir varm, tappar i vikt eller verkar sjuk, ring din veterinär.
Översatt från engelska. Läs originalet