Hästkunskap
Är min häst överviktig? Hullbedömning på ett enkelt sätt
Dra handen längs hästens revben. Om du lätt känner dem under ett tunt, fjädrande lager men inte kan se dem är hästen ungefär lagom i hull. Om du måste trycka för att hitta dem är den överviktig, och om du inte hittar dem alls är den fet. Det är kärnan i hullbedömning; resten handlar om att göra samma sak på fem ställen till och skriva ner en siffra.

Det spelar roll eftersom ögat vänjer sig. I en studie från Virginia med 300 hästar var ungefär hälften i för gott hull eller feta, och studier i flera länder har visat att ägare brukar bedöma sina egna hästar som magrare än vad en utbildad bedömare gör. När de flesta hästarna i stallet är lite för tjocka ser lite för tjock normalt ut.
Hennekes skala
Systemet som de flesta veterinärer använder utvecklades av Don Henneke vid Texas A&M University och publicerades 1983. Det poängsätter fettlagret från 1 till 9 genom att man tittar på och, framför allt, känner på sex delar av kroppen. Det kräver ingen utrustning, fungerar på alla raser och är den skala som djurskyddsinspektörer använder när de behöver beskriva en hästs hull objektivt.
| Poäng | Benämning | Vad du hittar |
|---|---|---|
| 1 | Dålig | Utmärglad. Ryggrad, revben, höftknölar och svansrot sticker ut skarpt; inget fett någonstans |
| 2 | Mycket mager | Benstommen fortfarande framträdande, med bara ett tunt lager över |
| 3 | Mager | Revbenen syns tydligt; lite fett över ryggraden; höftknölarna rundade men tydliga |
| 4 | Något mager | Revbenens kontur svagt synlig; en lätt ås längs ryggen |
| 5 | Normal | Revbenen känns lätt men syns inte; ryggen plan; bogar och hals övergår mjukt i kroppen |
| 6 | Något välfödd | Revbenen känns med lätt tryck; fettet runt svansroten känns mjukt; början till en fåra längs ryggen |
| 7 | Välfödd | Revbenen känns bara med fast tryck, fett mellan dem; fåra längs ryggen; fett längs halsen och manken |
| 8 | Fet | Revbenen svåra att hitta; tydlig fåra; tjock hals; mjukt fett runt svansroten och på insidan av låren |
| 9 | Extremt fet | Djup ränna längs ryggen; bulligt, ojämnt fett över revben, svansrot, manke och hals |
För de flesta hästar ligger det hälsosamma spannet på 4 till 6, med 5 som det vanliga målet. Exakt var beror på typen och arbetet: ett vältränat engelskt fullblod i arbete kan ligga på slanka 4 till 5, en robust lantrasponny som går in i vintern på 6.
Var du ska titta och känna
Bedöm vart och ett av de sex områdena från 1 till 9 och räkna sedan ut medelvärdet. Använd handflatan och ett fast tryck; en vinterpäls döljer mycket, åt båda hållen.
- Hals. Känn längs halskammen, överlinjen under manen. Den ska vara fast och smal, inte tjock eller dallrig.
- Manke. Hos en mager häst sticker den upp skarpt; hos en fet är den begravd.
- Bakom bogen. En fettkudde bildas strax bakom armbågen och skulderbladet, där sadelgjorden ligger.
- Revben. Den mest användbara enskilda kontrollen. Lätta att känna men inte synliga ger en 5:a.
- Länd och rygg. En ås betyder för mager; plant är rätt; en ränna som du skulle kunna hälla vatten i betyder för fet.
- Svansrot. Fett här känns mjukt och svampigt och bygger upp kuddar på båda sidor om svansen.
Två varningar. En stor mage är inte fett: det kan vara en hömage, dräktighet eller mask, och magra hästar har ofta en sådan. Och olika typer lägger på sig fett på olika sätt, så en cob och en kapplöpningshäst med samma poäng ser inte likadana ut. Känn, titta inte bara.
I Storbritannien kan du i stället stöta på en skala från 0 till 5, som fungerar på samma sätt med färre steg. Vi har en video från World Horse Welfare som visar hur man bedömer hullet med den.
Den feta halskammen
Fett längs halsens överkant förtjänar en egen poäng, eftersom det är nära kopplat till insulinproblem, ibland hos hästar som inte ser feta ut i övrigt. Halskamsskalan (cresty neck score), som Carter och kollegor publicerade 2009, går från 0 till 5.
| Poäng | Halskammen |
|---|---|
| 0 | Ingen halskam att se eller känna |
| 1 | Inget syns, men en lätt utfyllnad går att känna |
| 2 | En synlig halskam, med fettet jämnt fördelat från nacke till manke; den går att kupa i handen och böja från sida till sida |
| 3 | Förstorad och förtjockad, mest fyllig mitt på halsen; börjar förlora sin rörlighet i sidled |
| 4 | Kraftigt förstorad, svår att böja, kan ha veck tvärs över |
| 5 | Så stor att den för gott har fallit över åt ena sidan |
En poäng på 3 eller mer är en varningssignal, oavsett hur resten av hästen ser ut. En halskam som plötsligt känns hårdare än vanligt är värd ett samtal till veterinären.
Därför spelar det roll
- Fång. Fetma, och framför allt fett på halsen och vid svansroten, hänger ihop med insulindysreglering, den hormonella störning som ligger bakom de flesta fall av betesfång. Fång är smärtsamt, kan göra hästen invalidiserad och kommer ofta tillbaka. Så här känner du igen de tidiga tecknen.
- Ekvint metabolt syndrom (EMS). Namnet på kombinationen av lokala fettdepåer, insulindysreglering och risk för fång. Ponnyer, cobs, lantraser, morganhästar, araber och andra ”lättfödda” hästar är särskilt utsatta. Det diagnostiseras med blodprov, så fråga veterinären om din häst får 7 eller mer eller har en fet halskam.
- Slitage. Extra vikt belastar leder och hovar, gör arbetet tyngre och gör det svårare för hästen att svalka sig i varmt väder. Den tär också på hästens egen bärförmåga innan ryttaren ens har satt sig upp.
- Den magra änden. En poäng på 3 eller lägre behöver också förklaras. Tänder, mask, smärta, sjukdom, mobbning vid höhäcken eller helt enkelt för lite mat är de vanliga misstänkta, och veterinären är rätt ställe att börja på.
Kombinera poängen med en vikt
En hullpoäng talar om hur fet hästen är; en vikt talar om hur mycket häst det finns. Du behöver båda. Vikten ensam kan inte skilja en vältränad häst på 500 kg från en slapp, och en poäng ensam visar inte en långsam förändring.
Mät bröstomfånget och kroppslängden och för in dem i vår viktkalkylator, eller använd ett viktmåttband. Inget av dem är exakt, men båda är konsekventa, och det är trenden du är ute efter. Anteckna vikt, hullpoäng och halskamspoäng varannan vecka, på samma plats och vid samma tid på dygnet.
Om svaret är ja
Att banta en häst går långsamt, och det säkra sättet är att göra det tillsammans med veterinären. Upplägget är alltid ungefär detsamma:
- Väg grovfodret. Det var genom att gissa som hästen hamnade här. Foderkalkylatorn och näringskalkylatorn ger dig utgångsvärden.
- Svält den inte. Veterinära riktlinjer för viktminskning ligger vanligtvis runt 1,25 till 1,5 procent av kroppsvikten per dag i grovfoder, räknat som torrsubstans, och inte mindre utan att en veterinär övervakar. Att dra ner för hårt på fodret kan utlösa hyperlipemi, en farlig rubbning av fettomsättningen, särskilt hos ponnyer, minihästar och åsnor.
- Dra ner på kalorierna, inte på fibrerna. Ta bort kraftfoder och söta godbitar först (se vad hästar kan äta), välj ett hö med lägre energiinnehåll och fråga veterinären om att blötlägga det. Behåll ett vitamin- och mineralfoder i foderstaten.
- Begränsa gräset. En betesmunkorg, remsbete eller ett slingbete (track system) minskar intaget samtidigt som hästen får vara ute och röra sig.
- Lägg till motion, om hästen inte är halt. Om den har haft fång ska du få veterinärens klartecken först.
- Sikta på en långsam, jämn viktnedgång och gör om bedömningen varannan vecka. Räkna med att det tar månader.
Det finns fler idéer i våra tips för att hålla koll på hästens vikt och i varför vikten spelar roll.
Vi är inte veterinärer. Plötslig viktminskning, en hård eller svullen halskam eller minsta tecken på ömma hovar kräver en veterinär, inte ett kostschema.
Översatt från engelska. Läs originalet