Följ vår helt nya YouTube-kanal!
Arabiskt fullblod

RaserAlgerietEgyptenIranIrakItalienMarockoTunisien

Arabiskt fullblod

Mankhöjd
14.1 – 15.1 hands
Färger
Brun, Fux, Skimmel

Många moderna raser har det arabiska fullblodet att tacka för en del av sin genetik. Den vackra och mäktiga arabern är en av urkällorna till världens hästraser. Rasen har en av hästvärldens mest välkända profiler, och dess fysiska skönhet kompletteras av ett tåligt sinnelag och en stor anpassningsförmåga.

Ursprung

Rasen är så gammal att dess egentliga ursprung är okänt. Utifrån de belägg som finns har man flera teorier. Hästarna kan ha sitt ursprung i vilda hästdjur i Syrien, södra Turkiet och Irak, längs den norra kanten av den bördiga halvmånen. Enligt en annan teori kom de från sydvästra Arabien någon gång kring 2500 f.Kr. – där de sedan dess har avlats som krigshästar i tusentals år.

Det är också oklart när den första arabern tämjdes och vad hästarna användes till. Men år 1500 f.Kr. hade arabhästarna inte bara tämjts utan också bemästrats av stammarna i området. Dessa djur blev grunden till dagens arabiska fullblod.

Al Khamsa

Uttrycket Al Khamsa betyder ”De fem” och syftar på myterna kring den arabiska rasens ursprung. Enligt legenden var De fem en grupp om fem stamston som grundade rasen. En vacker legend kring en enastående hästras. Asil betyder ungefär ”ren” och syftar också på ursprungsmyten. I dag har uttrycket Al Khamsa en mer jordnära betydelse och avser oftast ett djur med stamtavla, vars härstamning går att spåra.

I dag är det bara en liten andel av araberna som kan räknas som rent ökenuppfödda. Rena linjer (asil) finns i flera länder, men dokumentation och edliga intyg är fortfarande standard för att se till att blodlinjerna förblir rena.

Legenden

Al Khamsa-legenden har religiösa förtecken, eftersom de fem stamstona var Muhammeds favoriter. Enligt berättelsen släppte Muhammed efter en lång vandring genom öknen sin hjord vid en oas så att hästarna kunde släcka törsten. När djuren rusade mot det efterlängtade vattnet blåste han i sitt stridshorn som signal till hästarna att komma tillbaka till honom. Bara fem av stona återvände, och de blev hans favoriter i hjorden. De fem stona blev sedan upphovet till de fem rena Al Khamsa-linjerna. Beduinerna värderar sina ston högre än alla andra djur, härstamningen räknas på mödernet och blodlinjernas renhet är av yttersta vikt. Så pass att om ett sto betäcks av en hingst som inte är renrasig kan varken hon eller hennes framtida avkomma längre räknas som asil.

De fem

Under århundradenas lopp växte flera linjer fram hos beduinerna. De tillskrivs de fem stamstona, men i själva verket är de resultatet av den noggranna och specialiserade aveln hos de nomadstammar som värdesätter dem så högt. Varje linje har sina egna fysiska kännetecken, och fem av dem är mest kända.

Abayyan eller Abeya – lätt och förfinad, känd för graciösa rörelser och smidighet.

Hamdani – en maskulin typ, tyngre och med kraftfull atletisk förmåga.

Hadban – större och mer musklad, kraftfull och känd för uthållighet och härdighet.

Keheilan eller Kuhaylan – stark och kompakt byggd, räknas som den klassiska krigshästen från öknen.

Saglawi eller Seglawi – slank och förfinad, uppskattad för sin feminina skönhet.

Formad av religion och krig

Profeten Muhammed spelade en avgörande roll när arabern spreds till resten av världen. Han uppmanade sina anhängare att vårda hästarna och skydda stona som skulle fortsätta föda dem. Hästarna ansågs vara skapade av Gud, och god hästhållning skulle belönas i livet efter detta.

De muslimska krigen på 600-talet e.Kr. spred rasens inflytande allt längre ut. När nomader och krigare drog allt längre hemifrån tvingades de dela knappa resurser med sina djur, vilket skapade djupa band mellan människa och häst. Fram till de senaste århundradena höll beduinstammarna strängt på rasens renhet. Deras vaksamma avel var drivkraften bakom den häst vi i dag känner som arabiskt fullblod.

Förädling av andra raser

När rasen spreds förde den sina starka blodlinjer vidare till en rad europeiska raser. När de kristna korsfararna började återvända från Östern under 1100-talet och början av 1200-talet tog de med sig rasen. Även uppfinningen av skjutvapnen bidrog till rasens popularitet, eftersom riddarnas tunga hästar ersattes av mindre och smidigare kavallerihästar.

Det moderna arabiska fullblodet

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ägde en revolution inom hästaveln rum i Europa, och arabiska hästar lade grunden till det engelska fullblodet. På 1800-talet fanns arabstuterier i hela Europa, och rasens popularitet spred sig snabbt i Ryssland, Skandinavien och USA. I dag är den en av de populäraste raserna i Amerika, och dess blod förädlar en enorm mängd raser.

Kännetecken

Genomsnittlig mankhöjd 14.1 – 15.1 hands
Araberna är byggda för snabbhet och uthållighet och är kvicka och effektiva.
Karakteristisk ryggform
Högt ansatt svans
Särpräglad benbyggnad med 17 revben, 5 ländkotor och 16 svanskotor.

Exteriör

Huvudet är kilformat och ädelt med inåtbuktad profil
Mulen är liten med stora näsborrar
Ögonen är stora och uttrycksfulla
Öronen är inåtböjda
Halsen är välvd med ett fint, torrt halsfäste
Kroppen är kompakt med kort rygg
Svansen är högt ansatt

Traditionella färger

fux | skimmel | brun

Temperament

Livlig
Intelligent
Djärv

Användning

Förädling av andra blodlinjer
Kapplöpning
Fritidsridning
Utställning

Användbara länkar

Emirates Arabian Horse Society
Arabian Horse Association
Arabian Horse Society of Australia
Canadian Arabian Horse Registry
Arab Horse Society of South Africa
New Zealand Arab Horse Breeders’ Society
Arabian Jockey Club

Video

Översatt från engelska. Läs originalet