Hästkonst
A Horse’s Tale, kapitel 12 – Mongrel och den andra hästen

Från mannen som gav oss Huckleberry Finn kommer här en berättelse om Buffalo Bills häst, skriven för att väcka uppmärksamhet kring hur meningslös tjurfäktningen är.
Del I
Kapitel XII Mongrel och den andra hästen
”Sage-Brush, har du lyssnat?”
”Ja.”
”Är det inte konstigt?”
”Nja, Mongrel, jag vet inte om det är det.”
”Varför vet du inte det?”
”Jag har sett en hel del människor i min dag. De är skapade som de är; de kan inte rå för det. De är bara brutala för att de är gjorda så; djuren skulle vara brutala om de vore gjorda så.”
”För mig, Sage-Brush, är människan högst märklig och obegriplig. Varför ska hon behandla stumma djur på det viset när de inte gör någon skada?”
”Människan är inte alltid sådan, Mongrel; hon är vänlig nog när hon inte är upphetsad av religion.”
”Är tjurfäktningen en gudstjänst?”
”Jag tror det. Jag har hört det. Den hålls på söndagar.”
(En eftertänksam paus, som varar några ögonblick.) Sedan:
”När vi dör, Sage-Brush, kommer vi då till himlen och får bo hos människan?”
”Min far trodde inte det. Han trodde att vi inte behöver komma dit om vi inte förtjänar det.”
Översatt från engelska. Läs originalet