Stigbyglar
Stigbygeln är fotstödet som hänger på var sida av sadeln. Den hjälper ryttaren att sitta upp, hålla balansen och resa sig ur sadeln i lättridning, över hinder eller i galopp. Storleken betyder mer än utseendet: en fot som inte kan glida loss vid ett fall kan göra att ryttaren fastnar och släpas med.

Stigbyglar och stigläder
På en engelsk sadel är stigbygeln en metallram som på engelska kallas iron (brittiska ryttare säger stirrup iron; amerikaner säger ofta bara stirrup). Den hänger i ett stigläder, en justerbar rem som går runt stigläderfästet, en kort metallbygel under sadelbladet längst fram på sadeln. Ryttarens fot vilar på den platta botten, trampytan, som ofta har ett gummiinlägg för bättre grepp. De flesta stigbyglar i dag är av rostfritt stål. Vår sida om engelsk utrustning namnger sadelns övriga delar runt omkring.
Stigläder töjer sig med tiden, och det på vänster sida töjer sig snabbare eftersom ryttare sitter upp från den sidan. Om du byter sida på dem då och då håller de sig lika långa.
På en westernsadel hänger stigbyglarna i fenders, breda läderstycken som också håller ryttarens ben borta från hästens svettiga sidor. Westernstigbyglar är oftast gjorda av trä, ofta med metallbeslag eller klädda med läder, och har en mycket bredare trampyta än en engelsk stigbygel.

Typer och vad de används till
| Typ | Vad den används till |
|---|---|
| Vanlig engelsk stigbygel | Vardaglig ridning, plattarbete och hoppning |
| Säkerhetsstigbygel | Släpper ut foten vid ett fall: ett gummiband på yttersidan (peacock-stigbygeln, som ofta används för barn), en ledad eller lossnande yttre skänkel eller en böjd yttersida |
| Bred westernstigbygel | Bekvämlighet under många timmar i sadeln; klockformade modeller och modeller med plan botten |
| Oxbow | En smal, rundad westernstigbygel som vissa ropingryttare och ranchryttare gillar; den smala trampytan tröttar ut foten på långa ritter |
| Tapadero | En lädertäckning över westernstigbygelns framsida |
Tapaderos, eller taps, stänger till stigbygelns framsida så att foten inte kan glida igenom och fastna. De skyddar också ryttarens fot mot snår, taggar och kaktusar. De hör till den gamla spanska och mexikanska sadeltraditionen och syns i dag på arbetande rancher och på parad- och turhästar. De flesta tävlingsklasser tillåter dem inte.

Rätt storlek
En stigbygel måste passa ryttarens stövel, inte bara foten. Tumregeln är att trampytan ska vara ungefär en tum bredare än stövelns bredaste del, vilket lämnar ungefär en halv tum på varje sida. Är den för smal kan stöveln kilas fast mellan sidorna. Är den för bred kan hela foten glida igenom. I båda fallen kan en ryttare som faller fastna med foten. Barn behöver stigbyglar i rätt storlek för sina egna stövlar, inte ett par över från en vuxen.
Skodonen är lika viktiga. Rid i stövlar med slät sula och en liten, tydlig klack, som hindrar foten från att glida framåt genom stigbygeln. Gympaskor och vandringskängor med grovt mönster kan fastna.
Längd
För plattarbete i en engelsk sadel sätter du dig djupt i sadeln och låter benen hänga långa. Trampytan ska nå ungefär till fotknölen. Innan de sitter upp lägger många ryttare fingertopparna på stigläderfästet och kontrollerar att stigbygeln når upp till armhålan; det är bara en utgångspunkt. Hoppryttare kortar sina stigbyglar några hål, och dressyrryttare rider lite längre. Westernryttare använder samma armhålekontroll som start och finjusterar från sadeln.
Säkerhet
- Ett engelskt stigläderfäste har en ledad ände, säkerhetsspärren. Rid med den nedfälld, aldrig uppfälld, så att stiglädret kan glida av fästet om en ryttare faller med foten fast.
- Bind aldrig fast fötterna i stigbyglarna, eller stigbyglarna i gjorden eller i varandra.
- Dra upp stigbyglarna på stiglädren varje gång du leder hästen eller lämnar den sadlad, så att de inte kan svänga, fastna i en dörrkarm eller slå mot hästens sidor.
- Kontrollera sömmarna på stiglädren ofta. Ett stigläder som går sönder i hög fart kan få även en duktig ryttare att ramla av.
Daglig skötsel
Tvätta bort lera från stigbyglar och trampytor, och byt gummiinlägg när de blivit slitna och släta. Rengör och smörj stigläder och fenders tillsammans med resten av sadeln, som i vår guide om att rengöra utrustningen, och granska lädret noga där det viks runt stigbygeln och spännet, eftersom det är där det spricker först.
Bra att veta
Stigbygeln är yngre än ridningen. De tidigaste fotstöden var tåöglor som användes i Indien under det andra århundradet f.Kr. Det första säkra beviset för stigbyglar på båda sidor av sadeln kommer från en kinesisk grav nära Nanjing daterad till år 322 e.Kr., och det äldsta bevarade paret från en grav från år 415 e.Kr. Stigbyglarna nådde Europa med avarerna omkring år 600 e.Kr. Läs hela historien i stigbyglarnas historia.
Relaterad utrustning
Stigbyglarna samverkar med resten av sadeln: se sadlar, engelska sadlar och westernsadlar, gjordarna som håller dem på plats och damsadelns enda stigbygel.
Toppbild från Markus Spiske, allmän egendom
Bild från USDA NRCS Texas, allmän egendom
Bild från Green Mostaza under licensen CC BY 4.0
Översatt från engelska. Läs originalet