Bettlösa träns
Ett bettlöst träns ser ut ungefär som ett vanligt träns, men det finns ingenting i hästens mun. Tyglarna verkar i stället genom nosgrimman och trycker på nosen, käken och på vissa modeller även kinderna och nacken. Ryttare väljer det av många skäl: en häst med problem i munnen eller med tänderna, en unghäst som håller på att byta tänder, en häst som helt enkelt går bättre utan bett, eller ryttarens egen smak.

De vanligaste modellerna
| Typ | Vad den används till |
|---|---|
| Sidepull | Tyglarna i ringar på nosgrimmans sidor; direkt tryck, bra för styrningen, lätt att förstå |
| Cross-under | Remmarna korsas under käken; en tygel trycker på nos, käke, kind och nacke samtidigt |
| Hjulträns (LG) | Ett ekerhjul på var sida av nosgrimman ger lite hävstångsverkan på nos och haka |
| Modeller med rem under hakan | Varje tygel förbinds under hakan med motsatt sida; tryck bara på nos och haka |
| Repträns | En ridversion av repgrimman, med direkt tryck på nosen |
| Bosal eller mekanisk hackamore | Westernridningens bosal och hackamoren med skänklar: se hackamores |
Sidepull är den enklaste modellen. Ett tag i ena tygeln drar nosen åt det hållet, helt utan hävstångsverkan. Den engelska kusinen, hoppnosgrimman (jumping cavesson), har en kraftigare nosgrimma av läder, ofta med en vajer inuti.

På ett cross-under-träns löper varje tygel genom en ring på nosgrimmans sida, korsar under käken och går upp längs den motsatta kinden till nacken. Ett tag i ena tygeln drar åt hela slingan, så att den verkar på nosen, käken, den bortre kinden och nacken på en gång. Modellen är mest känd genom en version som veterinärkirurgen Robert Cook utvecklade. Kritiker påpekar att remmarna måste glida tillbaka genom ringarna innan trycket släpper, så eftergiften kan bli långsam.
Hjulträns, som ofta säljs som LG-träns, har ett metallhjul med ekrar på var sida av nosgrimman, med tygeln fäst i hjulets kant. När tygeln vrider hjulet ger det lite hävstångsverkan på nos och haka.

Så ska det sitta
Ett bettlöst träns gör allt sitt arbete genom nosgrimman, så nosgrimman måste sitta rätt. Den hör hemma på nosens beniga del, en bra bit ovanför det mjuka brosket runt näsborrarna, där tryck kan hindra andningen. Den ska vara så lös att två vuxna fingrar går in under den framtill på nosen, samma kontroll som för vilken nosgrimma som helst, och den får inte nypa huden mot kindtänderna eller skava under hakan. Titta efter märken när du har ridit klart.
Vad forskningen säger
Det finns fortfarande lite gott underlag, och studierna hittills är små:
- I en studie från 2009 av fyra tvååringar i början av inridningen hade de två som började med bett högre puls under långtömskörningen, och tuggade och öppnade munnen mer, än de två som gick i bettlöst träns.
- En artikel från 2019 samlade ryttares rapporter om 66 hästar som gått över från bett till bettlöst träns och fann betydligt färre tecken på smärta efteråt. Rapporterna byggde på ryttarnas egna minnen av före och efter, utan oberoende observatörer, och huvudförfattaren är Robert Cook, som utvecklade cross-under-tränset ovan.
- En studie från 2021 mätte trycket på fem hästar som reds med tränsbett och vanlig nosgrimma, med sidepull och med cross-under. Trycket under nosgrimman var högre med båda de bettlösa tränsen än med tränsbettet, signifikant högre med sidepullen, och författarna manade till eftertanke i hur bettlösa träns utformas och används.
Att ta bort bettet flyttar trycket från munnen till nosen, käken och nacken. Ett bettlöst träns kan passa en häst mycket bra, men det är inte automatiskt snällare, och en häst som drar hårt med bett kan dra lika hårt utan.
Vad förbunden säger
Internationell dressyr under FEI kräver fortfarande bett: tränsbett eller kandar. FEI:s regler för hoppning tillåter däremot hackamore och låter tyglarna fästas direkt i tränset. Vissa nationella förbund har öppnat dressyren för bettlösa ekipage på lägre nivåer. Sedan januari 2025 tillåter Danmark bettlöst träns eller mjuk hackamore i sina klasser E, D och C, och sedan april 2025 tillåter Nederländerna bettlösa träns upp till nivån ZZ-Zwaar. FEIF, som styr islandshästsporten, tillåter bettlösa träns på tävlingar och avelsvisningar för alla åldrar. Hackamores och bettlösa träns är också en vanlig syn inom distansritt och turridning. Reglerna ändras snabbt här, så kontrollera alltid det gällande reglementet innan du anmäler dig.
Säkerhet och skötsel
När du första gången provar en häst bettlöst, börja på ett inhägnat område, helst med en instruktör som känner modellen, tills du är säker på att du kan styra och stoppa. Rengör och smörj lädret som på vilket träns som helst (se så rengör du utrustningen), kontrollera ringar och spännen efter slitage, och håll de glidande remmarna på ett cross-under-träns rena så att de släpper fritt.
Relaterad utrustning
Bettlösa träns har samma rötter som hackamores och samma huvudlag som vanliga träns. Om hur ett bett fungerar, och varför det inte är det enda svaret, läs bett; om remmarna som för fram dina signaler, läs tyglar.
Toppbild från Tsaag Valren under licensen CC BY-SA 4.0
Bild från lostinfog under licensen CC BY-SA 2.0
Bild från Immerwiederfreitags under licensen CC BY-SA 2.0 DE
Översatt från engelska. Läs originalet