Hästkul
Hans gravskrift

Dagens hästdikt är ännu en tragedi, skriven 1898 av Will H. Ogilvie, en skotsk berättande poet och hästälskare.
Hans gravskrift
På en liten gammal kapplöpningsbana i bushen, längst bort i Ingenmansland,
där mulgaträden markerar furlongen och en död stock får tjäna som läktare,
finns en fyrkant av målat räcke som lyser vitt mot mullen
där de slåss om innerspåret när de rundar sista kurvan mot mål;
bara en ensam grav och en gravplats som lämnats åt Naturens vård,
för de vilda bushblommorna som lyser upp den har ingen planterat där;
inget monument, ingen marmor som talar om hans beröm eller skuld.
Ingen vers som berättar hans historia och inget tecken som bär hans namn,
men inristad i det vita räcket, väderbitet och tunt,
står den enkla, grovt huggna inskriften: Han red alltid för att vinna!
En stackars jockeypojke som ingen brydde sig om, som aldrig gjorde sig ett namn –
det är pojkarna som ”rider på order” som hittar vägen till Berömmelsen;
och blommorna och gravstenarna av marmor och rikedomen av utrustning och guld
är lönen för de ryttare som ”håller in dem” när de blir tillsagda!
Bara en viskning vid sadlingen: ”Han är den enda faran, Dan,
det är den pojken som kommer att försöka slå dig – stoppa honom, hur du än bär dig åt.”
Bara en trängsel i kurvan och en korsning på upploppet
och en modig liten ryttare som ”drar ut” för sent;
ett tungt fall, en lös häst – och en lättviktare som bärs in –,
en grund grav, ett räcke och: Han red alltid för att vinna!
Någon modig kamrat med solbrända händer som lärt sig ryttarens värde
har ristat de grova orden åt honom inför hela världens ögon;
och fast få kanske råkar passera där han vilar i enkel ståt
kommer de få att se honom hedrad genom sin kamrats vänskap.
Och när vi i livets hårda kamp ska slåss om innerspåret,
när de tränger oss i kurvan och vi faller ur loppet,
när de klingande hovarna drar i väg och jublet hälsar de bästa,
och priset går till vinnaren och de röda sporrarna till resten,
må vi finna en trofast kamrat, när de skottat igen de sista torvorna,
som ristar de här orden över oss: Han red alltid för att vinna!
Nog med tragedi!
Även om jag älskar den romantiska bilden i tragisk poesi föredrar jag på det hela taget lite gladare underhållning. Om du gillar lite mer fräckhet i dina rim, missa inte ett särskilt hästigt utdrag ur Shakespeares Henrik V.
Översatt från engelska. Läs originalet