Följ vår helt nya YouTube-kanal!

Hästologi

Är zebror bara hästar i pyjamas? Den verkliga skillnaden mellan zebror, hästar och åsnor

· The Equinest

Närbild av en zebras randiga ansikte och öga

Nej. En zebra är ingen häst i pyjamas, och om den är något i pyjamas så är det en åsna. Alla tre hör till samma släkte, Equus, men de har gått skilda vägar i miljontals år. De har olika antal kromosomer, beter sig olika, och bara två av dem gick någonsin med på att arbeta åt oss.

En familj, tre grenar

Alla nu levande medlemmar av hästfamiljen hör till ett enda släkte, Equus. Enligt en studie från 2013 av DNA från forntida hästar levde deras senaste gemensamma förfader för omkring 4 till 4,5 miljoner år sedan. Ungefär då skildes den linje som ledde till hästarna från den linje som ledde till alla de andra. Åsnorna och zebrorna höll ihop längre och gick skilda vägar först för ungefär 2 miljoner år sedan.

Släktträdet ser alltså ut så här:

  • Hästar: tamhästen och dess vilda kusin, przewalskihästen.
  • Åsnor: den afrikanska vildåsnan och dess tama form, tamåsnan, plus de asiatiska vildåsnorna (onagern och kiangen). Vi mötte dem i familjens medlemmar Equus och Asinus.
  • Zebror: tre arter, alla afrikanska.

En zebra och en åsna är alltså närmare släkt med varandra än någon av dem är med en häst. Därav pyjamasproblemet.

Siffrorna

DjurArtKromosomerMankhöjdStatus i det vilda (IUCN)
TamhästEquus caballus64Varierar enormt beroende på rasTamdjur
PrzewalskihästEquus ferus przewalskii6612 – 14 handsStarkt hotad
ÅsnaEquus africanus asinus62Varierar beroende på rasTamdjur
GrévyzebraEquus grevyi46125 – 160 cmStarkt hotad
StäppzebraEquus quagga44110 – 145 cmNära hotad
BergzebraEquus zebra32116 – 146 cmSårbar

Titta på kolumnen med kromosomer. En häst har 64 och en bergzebra har 32, exakt hälften så många. Generna är i stort sett desamma; de har bara packats i olika antal paket under några miljoner år. Den ompackningen är huvudskälet till att de här djuren inte helt enkelt kan smälta samman igen.

En grévyzebra med smala, tätt sittande ränder som betar på kort gräs
Grévyzebra
Den största, med smala ränder, vit buk och stora runda öron.
En stäppzebra med breda ränder som står vid vatten
Stäppzebra
Den vanliga, med omkring en halv miljon djur och bredare ränder.
Två bergzebror som står tätt intill varandra i torrt gräs
Bergzebra
Den som har hälften så många kromosomer som en häst.

Mer om hur du skiljer de tre åt finns i Lär känna zebraarterna och Möt hästdjursfamiljen: zebror. Stäppzebran hade också en halvrandig underart, kvaggan, som jagades till utrotning under 1800-talet.

Om ränderna

Under pälsen är en zebras hud svart, så det bästa svaret på den gamla frågan är ”svart med vita ränder”.

Vad ränderna är till för har man diskuterat i 150 år. Kamouflage, att förvirra rovdjur, att hålla sig sval och att känna igen varandra har alla föreslagits. Den förklaring som har mest belägg bakom sig är mindre glamorös: ränderna avskräcker bitande flugor. I ett experiment 2019 klädde forskare under ledning av Tim Caro vanliga hästar i täcken med zebraränder och fann att flugorna hade svårt att landa på dem, precis som på riktiga zebror.

Hästar och åsnor är förresten inte helt utan ränder. Hästar i blackfärg (dun) har ofta svaga, zebralika ränder på benen och en ål längs ryggen, och de flesta åsnor bär ett kors över manken. Mönstren är gamla och går igen i hela familjen. För en mindre vetenskaplig förklaring finns alltid Hur zebran fick sina ränder.

Varför ingen rider på zebror

Hästen domesticerades på stäpperna i det som i dag är Ukraina och Kazakstan, och de tidigaste beläggen är från omkring 4000–3500 f.Kr. Åsnan domesticerades i Nordafrika för mer än 5 000 år sedan. Zebrorna, som har levt sida vid sida med människor i Afrika under hela mänsklighetens historia, blev det aldrig.

Det var inte för att ingen försökte. Zebror drog vagnar på romerska arenor. Tyska kolonialofficerare i Östafrika prövade dem för ridning och körning, med klen framgång. Och i slutet av 1800-talets England tränade zoologen Walter Rothschild ett zebraspann att dra en vagn och körde det ända till Buckingham Palace.

Du kan tämja en zebra. Ingen har någonsin domesticerat zebran. Den skillnaden är hela förklaringen.

Tämjning är något man gör med ett enskilt djur. Domesticering är det som händer med en population under många generationers selektiv avel, och för det behöver man djur som tål att hållas instängda, gärna förökar sig i fångenskap och inte av princip försöker skada sina skötare. Zebror faller på temperamentet. En teori är att de utvecklades under hårt tryck från Afrikas rovdjur, tidiga människor inräknade, och kom ut ur det mer reaktiva och mer aggressiva än de vilda hästar och åsnor som människor på andra håll började med. En zebra som känner sig trängd sparkar och biter på fullt allvar.

Det finns också en social skillnad. Stäpp- och bergzebror lever i små familjegrupper med en hingst, flera ston och deras föl, ungefär som vilda hästar gör. Grévyzebror gör inte det: hingstarna håller revir och stona kommer och går och bildar bara lösa grupper.

När de korsas

Olika antal kromosomer hindrar inte de här djuren från att para sig. Däremot hindrar det som regel avkomman från att själv få avkomma.

  • Mula: åsnehingst som far, häststo som mor. Med 63 kromosomer, mitt emellan 62 och 64, är mulor nästan alltid sterila. Den omvända korsningen, mulåsnan (hinny), är ovanligare. Se Hybrider mellan hästdjur.
  • Zorse: zebrahingst som far, häststo som mor. En korsning med en stäppzebra har 54 kromosomer. Möt några i Zorsen: en genetisk nyck av ödet.
  • Zonkey eller zedonk: zebra korsad med åsna. Det finns bilder i Zedonk och zebret.

Tillsammans kallas zebrakorsningarna zebroider. De ser oftast ut som den förälder som inte är zebra, fast med ränder på benen, halsen och ibland kroppen, och de brukar ärva en rejäl dos zebrattityd på köpet.

En zorse med vit kropp och fläckar av zebraränder på huvudet och bakdelen

Eclyse, en zorse med skäckmönster från sin hästmor. Bild från Fährtenleser under licensen CC BY-SA 4.0

Häst, åsna eller zebra: en fälthandbok

Om du någon gång skulle bli osäker:

  • Man. En hästs man faller över åt sidan, och den har en pannlugg. Zebrans och åsnans man står rakt upp som en borste, utan någon pannlugg att tala om.
  • Svans. En hästs svans har långa hår ända uppifrån. Zebror och åsnor har en svans med tofs, mer som en kos.
  • Öron. Korta på hästen, långa på åsnan. Zebror varierar, och grévyzebran har de största och rundaste öronen.
  • Läte. Hästar gnäggar, både högt och lågt. Åsnor skriar. Stäppzebrans främsta läte är ett gällt, skällande ljud, och en grévyhingst skriar. Inget av dem låter det minsta som en häst.
  • Ränder. Ganska avslöjande.

Hur de klarar sig

Hästar och åsnor räknas i tiotals miljoner. Deras vilda släktingar befinner sig i ett helt annat läge. Grévyzebran klassas som starkt hotad på IUCN:s rödlista, bergzebran som sårbar och till och med den välbekanta stäppzebran som nära hotad, med förlust av livsmiljöer, jakt och konkurrens med boskap bland orsakerna.

Så nej, inte hästar i pyjamas. De är tre gamla grenar av en och samma familj, och var och en tog sin egen väg. Hästen blev snabbare, åsnan blev tåligare, och zebran behöll sina ränder och sitt oberoende.

Om du vill se var tamgrenarna hamnade är vår avdelning om hästraser ett bra ställe att gå vilse i.

Översatt från engelska. Läs originalet