
Astrakhan, som också kallas kalmykskaja och kalmyk, tillhör den mongoliska hästgruppen och föds upp i trakterna längs floderna Volga och Ural. Tyvärr riskerar rasen att dö ut. Den liknar den kirgiziska hästen men är ofta grövre och mer högbent.
Ursprung
Kalmuckerna, ett folk av mongoliskt ursprung, kom till Ryssland på 1600-talet och hade med sig boskap och hästar. Hästen fick rykte om sig att vara härdig och ha en anmärkningsvärd uthållighet, även om den inte var särskilt vacker att se på.
När jordbruket blev alltmer mekaniserat minskade behovet av hästarna, och 1943 upphörde den målinriktade aveln. Senare, 1986, gav sig det kalmuckiska universitetet för boskapsavel i kast med att leta upp och räkna djur av den gamla kalmuckiska rasen (även om renrasiga djur ansågs i stort sett försvunna). Målet var att hitta de renaste djuren och starta ett avelsprogram för att rädda rasen. De bästa exemplaren hittades i de östra regionerna, där djuren levde mer isolerade.
Dagens astrakhan
År 1986 försökte det lokala universitetet för boskapsavel ta reda på hur många djur som fanns kvar och hittade en isolerad flock i de östra regionerna som verkade vara av renare blod. Av omkring 2 000 djur ansågs bara omkring 500 lämpliga för att bygga upp ett stuteri i ett försök att bevara rasen.
Kännetecken
Genomsnittlig mankhöjd 14.2 – 15 hands
Kan vara passgångare
Exteriör
Fast konstitution
Ramsnos
Kort hals
Kort, stark rygg
Välutvecklade ben
Starka, sunda hovar
Temperament
Hästarna mognar sent och är fullt utvecklade först vid 6 års ålder.
Lugn och foglig till naturen
Traditionella färger
Användning
Ridning
Transport
Körhäst
Fler bilder


Video
Översatt från engelska. Läs originalet