Följ vår helt nya YouTube-kanal!
Akhal-Teke-häst

RaserRysslandTurkmenistan

Akhal-Teke-häst

Mankhöjd
14.2 – 16 hands
Bevarandestatus
I riskzonen

Med sitt vinthundslika utseende och sin päls som ofta glänser med ett metalliskt skimmer är Akhal-Teke en av de raser som är lättast att känna igen. De är helt enkelt byggda för snabbhet och uthållighet i varmt klimat.

Ursprung

Akhal-Teke-hästarna tros vara över 3 000 år gamla. De härstammar från den uråldriga skytiska hästtypen och har fått sitt namn efter tekestammen vid oasen Akhal. Långt innan någon gjorde anspråk på dem och gav dem namn utvecklade de sitt typiska långa, magra utseende och sina fantastiska färger genom det hårda livet på slätterna. Knappa resurser och stora rovdjur gjorde att de fick långa, högt ansatta halsar, torra ben och en naturlig gyllene päls som kamouflage.

När den kontrollerade aveln väl hade börjat bevarade den extrema fysiska isoleringen och en stark känsla för tradition relativt rena blodlinjer. Tekestammen har alltid varit nomader och deras hästar var högt värderade som snabba, härdiga krigshästar. Med tiden blev hästarna ett självklart mått på rikedom, så de har alltid blivit väl omhändertagna och behandlats som familjemedlemmar.

Nya tider

Även om aveln en gång i tiden var djupt traditionell gjorde Akhal-Teke intryck även på ryssarna. Under den ryska ockupationen fråntogs privata ägare sina djur, som fördes till stora statliga stuterier. Många ägare valde att fly landet hellre än att lämna ifrån sig sina dyrbaraste ägodelar.

En lång ritt

Senare beslutades det att djuren på stuterierna skulle slaktas för köttets skull, så uppfödarna släppte ut så många djur de kunde i deras ursprungliga ökenmarker. De hängivna uppfödarnas agerande räddade förmodligen Akhal-Teke-rasen.

År 1935 reds femton Akhal-Teke-hästar över 1 800 engelska mil från Asjchabad till Moskva (på 84 dagar). Ritten genomfördes för att visa Stalin deras fantastiska styrka, i hopp om att få hans tillstånd att fortsätta aveln. Planen lyckades.

Dagens Akhal-Teke

Dagens hästar skiljer sig inte särskilt mycket från sina uråldriga förfäder. Det beror till stor del på stammarna som alltid har älskat och fött upp dem. 1991 blev Turkmenistan självständigt, och där ses hästavel som en nationell angelägenhet, rentav en konstform, vilket ger den stor tyngd. Akhal-Teke har också utsetts till nationalskatt, och dess vackra bild pryder statsemblemet.

I dag finns det Akhal-Teke-entusiaster över hela världen, och antalet gårdar växer. Det är en högt älskad ras, eftersom den är den sista kvarvarande linjen av den mäktiga turkmenhästen.

Enligt DAD-IS är Akhal-Teke-hästar i riskzonen, och 2004 fanns det bara 2 300 kvar. Equus Survival Trust klassar dem som akut hotade.

Kännetecken

Genomsnittlig mankhöjd 14.2 – 16 hands
Kraftfulla, naturliga och mjuka gångarter
Byggd för uthållighet och snabbhet
Säker på foten och stark

Exteriör

Huvudet är långt och lätt
Stora, uttrycksfulla ögon
Lång, smal och högt ansatt hals med kort, fin man
Smal över bröstet med lång rygg
Benen är smala och långa

Traditionella färger

Alla färger, men ljust gyllene är den mest eftertraktade färgen (det metalliska skimret beror inte på champagnegenen, som inte finns i rasens arvsmassa). I stället har håren utvecklat ett mikroskopiskt fjällmönster som reflekterar ljuset och ger den metalliska effekten.

Temperament

Livlig och energisk
Mycket känslig
Djärv och modig
Klok och kapabel

Användning

Ridhäst för allmänt bruk
Kapplöpningshäst
Fälttävlanshäst och tävlingshäst

Användbara länkar

Akhal-Teke Association of America
Akhal-Teke Society of America
Akhal-Teke Canada

Var man kan köpa

Sweet Water Farm Akhal-Teke

Fler bilder

Akhal-Teke-häst på en kapplöpningsbana
Akhal-Teke-häst på en kapplöpningsbana

Video

Översatt från engelska. Läs originalet