
Berrichonhästen var en lätt arbetshästras som användes av General Omnibus Company för att dra omnibussar i Paris under slutet av 1800-talet (ibland i spann om tre). Rasen gick 1966 upp i stamboken för percheron.
Ursprung
Rasen kommer från regionen Berry, och dess rötter går tillbaka till medeltiden. Ursprungligen var den en liten, robust häst, och under 1800-talet föddes den upp utomhus och användes vid kapplöpningar för barn. Under 1900-talet tillfördes percheronblod och storleken ökade. Även om hästen fortfarande var grov och inte särskilt vacker var den snäll och stark, vilket gjorde den till en bra häst att rida. Tack vare sin medgörlighet kunde den också användas för att dra omnibussar i det livliga Paris.
Stamboken skapades 1923 och en avelsförening grundades. År 1932 förbjöd man korsningar med annat än percheronhästar. Rasen förblev populär lokalt, men i landet som helhet föll den ur modet i takt med att den vackra percheronen blev allt populärare. År 1966 uppgick den i percheronrasen, tillsammans med flera andra franska arbetshästtyper.
Kännetecken
Genomsnittlig mankhöjd 15.2-16.3 hands
Exteriör
Huvudet är stort med rak eller svagt konvex profil
Ögonen är stora och livliga
Välansatta öron
Kraftfull hals
Bröstkorgen är djup
Ryggen är kort och rak
Muskulös bakdel
Rakt kors
Benen är torra
Lågt ansatt svans
Traditionella färger
Helfärgade färger
Temperament
Robust och lugn
Användning
Dragarbete
Transport
Jordbruk
Kavalleri
Kapplöpning
Köttproduktion
Fler bilder


Översatt från engelska. Läs originalet