Intervjuer
Lisa Dorrell – intervju med hästkonstnär
Namn
Lisa Dorrell
Webbplats och var du hittar mina verk på nätet
Jag håller på att ordna en webbplats, men just nu kan du se exempel på min konst och mina väggmålningar på min Facebooksida.
Var jag bor
Jag bor i Missouri nära Truman Lake. Jag bor på en gård där jag föder upp kor, och jag har ett par hästar, hundar och katter.
Berätta lite om dig själv – vilken bakgrund har du och var kommer du ifrån?
Jag är fru, mamma till tre barn i collegeåldern, före detta hästtränare och inridare, motorcykelentusiast och självlärd konstnär. Min framlidne man och jag tränade hästar tillsammans i 15 år. Vi hade en avelshingst, tog hand om många fölningar, präglade föl och så vidare. Jag har bott i den här trakten större delen av mitt liv. Jag trivs med livet på gården, och även om det är mycket arbete skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt.

När började du teckna och måla?
Jag har tecknat så länge jag kan minnas. Min familj är väldigt konstnärlig, men ingen har egentligen gjort så mycket av det. Min dotter läser på college för att bli konstlärare på högskolenivå, och jag är SÅ STOLT över henne för det.
Började du med väggmålningar, eller växte dina verk med tiden till större format?
Jag började med att teckna små bilder. Jag lärde mig lite måleri i skolan, men teckning har alltid varit min första kärlek.
Jag älskar den precisa detaljrikedom man kan få fram med blyerts. Under det senaste decenniet har jag börjat arbeta med färgpennor. Väggmålningarna har helt enkelt kommit till för att folk har velat ha något.

En av mina tidigare anställda ville ha en palm i sitt kök – hon var den första. Sedan målade jag tropiska fåglar åt min tandläkare. En tid senare gjorde jag flera åt en restaurang. Jag dekorerade i princip hela stället åt dem. Tack vare det fick jag i uppdrag att göra ett hem. Jag gjorde också en väggmålning som täckte ett fönster på en avdelning för alzheimerpatienter.
Jag har lärt mig mycket av väggmålningarna, men känner att mitt måleri ligger flera år efter mitt tecknande. Jag känner att jag fortfarande lär mig. Jag tror inte att man någonsin slutar. Om man gör det, slutar lära sig, har man stängt ett livsviktigt fönster.
Du målar mer än bara hästar – vilket är ditt favoritmotiv?
Hästar har varit och kommer alltid att vara min första kärlek. Jag minns hur min mamma lärde mig att titta på en häst och se former och hur man fogar ihop dem. Jag försörjde mig bra på hästar. Min hälsa tillåter mig inte att göra det just nu, men jag hoppas kunna komma tillbaka till det.

Man kan lära sig så mycket av hästar. De ljuger inte. De är mycket goda människokännare. De är ärliga: behandlar du mig rättvist, så behandlar jag dig rättvist.
Vilka är dina främsta influenser?
Jag kan inte riktigt säga att någon enskild person är en influens. Jag dras till verk av människor som jag tycker om, och till motiv som intresserar mig. Konstnärer i vår tid… Tim Cox – jag älskar hans verk, han lever det livet. Jag älskar hästarna och himlarna han skapar. Gordon Snidow är en till, Bev Doolittle – ÄLSKAR hennes verk – och Carrie Ballentyne är ännu en som jag ÄLSKAR. Hon arbetar med färgpennor. Så verklighetstroget. Äldre konstnärer: Maxfield Parrish, Norman Rockwell, Charles Russell, Frederick Remington.

Har du (eller hade du) ett djur som är musan bakom dina verk?
Jag arbetar gärna från fotografier om det går. Men jag har ”gjort dem till mina egna”: tagit en bild och fått den att se ut som ett annat motiv. Jag älskar painthästar och appaloosor. De är hästar av en helt annan färg. Möjligheterna är oändliga. Deras mönster och sådant är så individuella. Inga två är lika. Och de användes också av indianerna.
Som barn var det mina två favoritmotiv. Indianer och hästar.
Men jag har flera projekt på gång som jag planerar och som handlar om några av mina djur, både de jag har nu och de som har gått bort.
Har du några hemliga ritualer som hjälper dig att komma i rätt stämning för att skapa?
Jag har inga riktiga ritualer, egentligen, men jag använder stämningsmusik mycket. Min man förstår sig inte riktigt på det, men jag känner att viss musik hjälper mig att komma i rätt stämning. Som när jag gjorde väggmålningen Stampede på restaurangen – då lyssnade jag på låten ”Stampede” med Chris Le Doux tillsammans med gamla cowboysånger.

Jag brukade skratta när jag hörde konstnärer säga att de ”måste vara på rätt humör” för att arbeta, men nu ser jag verkligen att jag också är sådan. Om jag inte är med i huvudet blir resultatet inte lika bra.
Finns det någon särskild plats som ger dig inspiration?
Inte direkt, men jag tycker att naturen i sig är inspirerande, särskilt den här tiden på året, hösten. Jag älskar årstidsväxlingarna. Jag kan inte föreställa mig att bo någonstans där det INTE fanns några växlingar. Jag älskar alla årstider, men hösten är min favorit.
Vilken effekt tror du att internet kommer att ha på konsten i allmänhet?
Jag hoppas att det kommer att vara till nytta för mig. Jag har väl kommit igång sent, antar jag. Jag fick barn och livet kom emellan. Nu, många år senare, funderar jag på att göra mer av min konst. Jag skulle gärna vilja att fler människor såg och tyckte om mina verk.
Har det påverkat din konst?
Inte än, men jag har inte funnits där ute så länge.
Vilket är ditt personliga favoritverk?
Det verkar som om det senaste jag har gjort alltid är min favorit. Appaloosahästen älskar jag verkligen. Jag är nöjd med hur bra han blev, med tanke på att det bara är den andra akrylmålningen jag någonsin har gjort. Den första var i high school för flera år sedan… vi säger inte hur många.

Skulle jag någonsin sälja den?
Tja, tekniskt sett nej, men den är inte i min ägo. Jag gjorde den som julklapp till några vänner för 2 år sedan. Jag kallade den min ”tidigsena” julklapp. Tidig – för i år – och sen för året innan, då det var meningen att de skulle få den.
Vad mer brinner jag för?
Jag älskar att arbeta med läder. Förr arbetade jag med sadlar, både som hobby och för att dryga ut kassan.
Jag har gjort många saker, och i år gjorde jag bland annat mitt första pistolhölster med bälte till min onkel, helt från grunden. Jag skar ut lädret ur en halvhud, punsade det, färgade det, sydde det och gjorde allt för hand.
Arbetar du på något nytt?
Just nu är jag upptagen med familjen och hälsoproblem. Men jag letar alltid efter nya idéer. Jag är i startskedet av ett par projekt: skisser till en målning av mina hästar och en serie självporträtt. Ett av cowgirlsidan hos mig och ett av motorcykelmorsan. Spegelbilder. Det blir bra, hoppas jag.

Mer kommer
Tack till Lisa för att hon ställde upp på intervjun och delade med sig av sina verk. Glöm inte att titta in på hennes Facebooksida då och då för nyheter om hennes senaste verk.
Håll också utkik efter fler intervjuer med hästkonstnärer och fotografer.
Är du själv hästkonstnär, eller känner du en hästkonstnär som du skulle vilja se här? Skriv ditt namn och din webbplats i kommentarerna nedan eller skicka ett meddelande till oss för att vara med.
Översatt från engelska. Läs originalet