Intervjuer
Intervju med hästkonstnär – Fiona Purdy
Namn
Fiona Purdy
Webbplats och ställen där du hittar mina verk på nätet
www.fionapurdyart.com
BRIO fine arts centre: Fionas medlemsgalleri
Facebook: Fiona Purdy
Facebookgruppen Fans of Fiona Purdy’s Equine Art
Var jag finns
Scottsdale, Arizona, USA
Berätta lite om dig själv, vilken bakgrund har du och var kommer du ifrån?
Jag föddes i USA, men min familj flyttade till Nya Zeeland när jag var 8 år. Det var där som min passion för hästar slog rot.
På Nya Zeeland är de flesta små flickor hästtokiga (och jag var inget undantag), och många hade egna hästar. Det hade inte jag, tyvärr, eftersom mina föräldrar inte hade råd. Så min syster och jag var väldigt företagsamma och blev djärvt vänner med så många av traktens hästgårdar och uppfödare som vi kunde.
Och som tur var lät de oss röra oss fritt på sina ägor. När jag ser tillbaka inser jag hur tålmodiga och snälla de var mot oss, de fick oss aldrig att känna att vi var till besvär eller stod i vägen.
Vi fick inte rida så mycket, men det gjorde inget, vi gick eller cyklade många kilometer bara för att få vara nära hästarna, vilken häst som helst dög egentligen. Och det blev grunden till min livslånga passion för de här fantastiska djuren.

När började du måla hästar?
Jag kommer faktiskt inte ihåg exakt när jag började. Min mamma säger att jag ritade och målade djur redan som liten, men jag antar att det var under besöken på gårdarna som jag började rita och måla nästan bara hästar.
Alla de timmar jag bara hängde på gårdarna var min utbildning i hur en häst är ”ihopsatt”. Det var inte så att jag studerade dem med avsikt, det var som osmos, det bara hände.
Jag målar fortfarande andra djur (jag målar porträtt av husdjur), men all min egen konst föreställer hästar, och någon enstaka mula eller åsna (för de är ju bara så himla söta!)
Vilket material arbetar du i?
Jag använder akrylfärg eftersom den torkar snabbt.
Mina verk är väldigt detaljerade och jag blir väldigt otålig när jag väntar på att färgen ska torka.
Jag målar också på akvarellduk. Det är ett fantastiskt underlag, med en mycket fin struktur och praktiskt taget oförstörbart. Jag kan gnida in färgen i ytan riktigt hårt utan att den går sönder.
Studerade du konst i skolan eller på högskolan?
Nej, jag är helt självlärd. Jag planerar att gå några kurser och workshoppar, förmodligen några kurser för att utveckla min kreativitet.

Hur länge har du varit professionell hästkonstnär?
Jag målade inte på väldigt länge, när jag kom upp i tonåren hamnade det vid sidan av. Sedan gifte jag mig och skaffade ett ”vanligt” jobb.
Jo, jag plockade fram konstnärsmaterialet då och då, men att försörja sig som konstnär på heltid var inte lika vanligt som det är nu, man uppmuntrades att skaffa ett ”förnuftigt” jobb.
Det var inte förrän för ungefär tio år sedan som jag började måla på allvar igen och sålde min konst på deltid medan jag arbetade på mitt företagsjobb. Jag avskydde verkligen mitt jobb och var väldigt olycklig, men det var en skrämmande tanke att ge upp en fast lön.
Tja, i början av förra året blev jag uppsagd, och sedan dess har jag varit professionell hästkonstnär på heltid! Det har knuffat mig långt, laaångt utanför min trygghetszon, men det har varit så roligt!

Du målar många araber, är det din favoritras?
Mitt allra första besök på ett öppet hus hos en tränare av arabiska hästar avgjorde saken för mig. De här evenemangen handlar förstås om att sälja hästar, så hästarna är ompysslade till max. När den första hästen kom ut flämtade jag till. Det var något av det vackraste jag någonsin hade sett.
Hästen svävade förbi mig (ni som har tillbringat tid med araber vet vad jag menar). Sedan släpptes han ut i en mindre fålla där han verkligen visade upp sig. Han fnös och frustade, svansen högburen som en flagga, skönhet och elegans personifierad. Sedan dess har jag varit besatt av att måla dem.
Jag älskar alla hästar, men jag måste erkänna att araberna är mina favoriter att måla. Jag kallar dem hästvärldens fotomodeller.
Tur för mig att dussintals av världens främsta uppfödnings- och träningsanläggningar för araber finns här i Scottsdale, bara några kilometer från mitt hus. Så mitt liv har slutit cirkeln och jag hänger återigen regelbundet på hästgårdar. Men nu får jag i alla fall köra dit!!
I år målar jag dock andra raser. Även om jag fortfarande har massor av idéer till kommande araberporträtt måste jag vara realistisk och utöka min kundkrets om jag ska kunna fortsätta försörja mig som konstnär på heltid.
Jag har precis målat färdigt min första painthäst. Det var så roligt, och jag ser fram emot att träffa och lära mig allt om olika raser.

Vilka är dina främsta influenser?
Jag är inte säker, men jag antar Robert Bateman. Jag älskar realism. I stället för vem kanske jag kan svara på VAD som har varit mina främsta influenser. Jag gjorde mycket grafisk formgivning på mitt företagsjobb, vilket jag verkligen älskade och absolut är intresserad av.
Jag har en egen stil i mina målningar, och de bårder jag målar runt hästarna är mitt sätt att få ägna mig åt både det konstnärliga måleriet av hästen och grafiska element i bårderna. Ärligt talat är det väldigt lätt för mig att måla hästen, det är bården som gör det hela intressant, kreativt och utmanande för mig.
Det är roligt att bestämma vilken bård som passar just den hästen. Hingstarna måste ha en maskulin bård, medan de små fölen måste ha en riktigt mjuk bård. Och mina bårder har verkligen börjat utvecklas och få en egen betydelse för varje häst.
Har du (eller hade du) ett djur som är musan bakom dina verk?
Tja, mina målningar bygger på verkliga hästar, så jag antar att var och en har varit min musa för just den målningen. Jag måste känna passion för hästen, annars målar jag den inte.
Jag anstränger mig verkligen för att fånga varje hästs fantastiska personlighet, både i själva målningen och i bården, som kompletterar och förmedlar deras personlighet den också.
Har du några hemliga ritualer som hjälper dig att komma in i rätt stämning för ditt skapande?
Inga hemliga ritualer, är jag rädd. Jag är en fruktansvärd prokrastinerare (jag försöker fortfarande lista ut varför, fast jag förstår att det är vanligt bland konstnärer).
Så det handlar bara om att tvinga mig själv att ta upp en pensel och sätta igång. När jag väl har börjat går det bra och då vill jag inte sluta. Sedan måste jag disciplinera mig att måla igen redan nästa dag. Om jag låter några dagar gå är jag tillbaka på ruta ett. Galet, eller hur?
Finns det någon särskild plats som ger dig inspiration?
Vilken hästutställning som helst som jag går på, men särskilt Scottsdale Arabian Horse Show. Jag bor bara några minuter från platsen där den hålls. Det är så nära att jag till och med kan gå dit.
Om du någon gång har varit på utställningen vet du vad jag menar! Över 2 000 av landets bästa araber, alla i toppform. WOW!

Vilken effekt tror du att internet kommer att ha på konsten i allmänhet?
En enorm effekt, och en som fortfarande är i sin linda. Jag tror att det är något av det viktigaste som har hänt konstvärlden. Det förändrar allt. Allt!
Konstnärer kan nu ta kontrollen över sina egna karriärer i stället för att förlita sig på andra. Det har öppnat hela världen för oss. Det är en guldgruva av gratis information om nästan allt man kan vilja veta. Vi kan inte bara sälja våra verk på en mängd olika sätt på nätet, vi kan också delta aktivt i konstnärsgemenskapen på nätet, knyta kontakter, dela med oss och stötta varandra.
Har det påverkat ditt eget skapande?
Och hur! Det är så viktigt för marknadsföringen och försäljningen av min konst. Jag får kontakt med människor över hela världen. Jag har en plats där vem som helst i hela världen kan se mina verk och köpa dem.
Jag kommunicerar med och marknadsför mina verk till mina kunder och till personer som är intresserade av min konst genom mitt regelbundna nyhetsbrev via e-post, vilket sparar mig en hel del pengar. Jag får kontakt med människor genom hästrelaterade webbplatser på nätet, som den här. Jag köper mitt konstnärsmaterial där. Jag kan lära mig vad jag vill där, och för det mesta gratis.
Och viktigast av allt får jag träffa och knyta kontakter med andra konstnärer och bli en del av gemenskapen, vilket är verkligen viktigt. Nu kan jag enkelt träffa människor som jag alltid har velat träffa. Allt skulle vara så mycket svårare för mig utan internet.

Vilket är ditt personliga favoritverk?
Mitt favoritverk är ”Breaking Through”. Jag lyckades skildra allt jag älskar hos den här arabhingsten. Hans styrka, kraft, elegans, hans ”hingstighet”, när han spränger sig rakt ut ur bården, större än livet, rakt i ansiktet på en, på väg rakt mot dig! Så praktfull han är, och det vet han om!
Skulle du någonsin sälja det?
Det blir svårt, men ja, den är till salu. Jag tror att jag har fått min talang att måla inte för min egen skull, utan för den glädje den ger andra. När jag har gjort klart ett verk är det dags för det att flytta till sitt nya hem, så att det kan glädja sin ägare varje gång hen tittar på det.
Vad mer brinner du för?
Att marknadsföra mina verk, men det är en annan lång historia!
Det räcker med att säga att jag älskar att marknadsföra och sälja mina verk nästan lika mycket som jag älskar att måla. Det är en rejäl utmaning.
Jag tycker också om att uppmuntra andra konstnärer att marknadsföra sina verk, och jag delar alltid gärna med mig av det jag har lärt mig och av mina erfarenheter till andra konstnärer. Och självklart brinner jag verkligen för min man, Gary, och min strävhåriga foxterrier Casey.

Arbetar du med något nytt?
Självklart! Jag har en miljard idéer till målningar här uppe i gamla skallen, och det är alltid så svårt att bestämma vilken jag ska måla härnäst.
För många målningar och för lite tid!! Jag har precis börjat på en jättefin målning av tre åsnor. Den är stor också, 40 x 30 tum. Du får helt enkelt vänta tills jag lägger upp den på min webbplats för att se den färdig, eller ännu hellre: mejla mig på fionapurdy@cox.net och anmäl dig till mitt nyhetsbrev, så blir du en av de första som får se den!
Tack, Paige, för chansen att prata om mina verk och dela dem med dina läsare, det har varit en jättebra intervju.
Mer på gång
Tack till Fiona för att hon ställde upp på intervjun och delade med sig av sin konst. Glöm inte att titta in på hennes konstwebbplats då och då för att se hennes senaste verk.
Håll också utkik efter fler intervjuer med hästkonstnärer och fotografer.
Är du själv hästkonstnär, eller känner du en hästkonstnär som du skulle vilja se presenterad här? Skriv ditt namn och din webbplats i kommentarerna nedan eller skicka ett meddelande till oss för att vara med.
Översatt från engelska. Läs originalet