
Den burjatiska hästen, eller Buryatskaya, kommer från ett otroligt hårt klimat (på vissa håll ligger temperaturen över fryspunkten bara omkring 100 dagar om året) och är ett mycket tåligt litet djur.
Ursprung
Rasen, som också kallas Buryat-Mongolian, Transbaikal, Zabaikal’skaya och Buryatskaya, är en av Sibiriens minsta hästar och har gemensamma förfäder med den mongoliska rasen, även om den oftast är något högre.
Genom åren har stränga (och ofta grymma) träningsmetoder, i kombination med selektiv avel och en krävande natur, skapat ett nästan oförstörbart och fruktsamt djur med lång livslängd.
Sedan 1897 har hingstar av engelskt fullblod (och en del travare) förts till området för att förbättra rasen. Det nya blodet tenderar dock att försämra rasens fruktsamhet och seghet.
I dag finns det mycket få renrasiga djur kvar av den här rasen.
Kännetecken
Genomsnittlig mankhöjd 13.1 – 13.3 hands
Benig och massiv kroppsbyggnad
Exteriör
Huvudet är stort och tungt med kraftiga käkar och rak eller lätt konvex profil
Halsen är kort till medellång och muskulös
Ryggen är rak och stark
Bröstet är smalt och djupt
Benen är korta, torra och beniga med välutvecklade leder
Hovarna är små och fasta
Traditionella färger
Temperament
Lugn och villig
Användning
Ridhäst
Jordbruksarbete
Transport
Översatt från engelska. Läs originalet