Hästar med brindlemönster
En titt på hästar med brindlemönster runt om i världen och hos en rad olika raser.
Brindle är ett extremt sällsynt tecken som kännetecknas av ett mönster av lodräta strimmor, där pigmentet och ibland också hårets struktur förändras. Den här typen av teckning är vanlig hos både nötkreatur och hundar, men sällsynt hos hästdjur. Tecknen varierar, men löper i regel lodrätt nedåt mot buken. De kan vara mörka på en ljusare päls eller vara omvänd brindle, som är vit mot grundfärgen (den typen har vi lagt märke till just hos mongoliska hästar).
Typer av brindle
Det råder en del förvirring kring den här typen av teckning, eftersom den kan uppstå av olika skäl. Teorierna nedan kan vara möjliga orsaker till brindlemönster, men bara en typ har samband med DNA:t i könscellerna och kan föras vidare till avkomman. Det är oklart vad skillnaden mellan mörk och omvänd brindle är, eller var de båda passar in i kategorierna nedan.
Kimär brindle
En del brindlar är kimärer, och deras färg är resultatet av att tvillingembryon har smält samman i livmodern, så att djuret har fått två olika uppsättningar genetiska instruktioner. Det kan visa sig på många olika sätt, och brindleteckning är bara en av möjligheterna.
Mosaikbrindle
Det är också möjligt att en del brindleteckning är resultatet av somatiska mutationer, som uppstår när en cell i embryot muterar och sedan fortsätter att dela sig. Även det ger dubbla uppsättningar genetiska instruktioner, men stannar i regel vid märkliga fläckar i olika färger.
Genetisk brindle
Den enda sortens brindleteckning som har samband med DNA:t i könscellerna kallas Brindle Coat Texture (BR1). Den är känd hos Quarter Horse och Paint Horse. Typen kännetecknas av lodräta strimmor i pälsen där hårets struktur, och hos hondjur ibland även pigmentet, förändras, olika mycket från djur till djur. Hos handjur ger genen gles man och svans, men inga brindlemönster. Typen kan förekomma på alla grundfärger och brukar förändras tydligt med årstiderna.







Fler färger
Översatt från engelska. Läs originalet